En annan mamma, som har lite mer ryggrad än mig framförde sitt önskemål om att ta tillbaka fler timmar per dag.
En sa att det inte såg ut att bli så, en sa att de skulle kunna diskutera det..
5 barn som är 15h..
Men friska är dem tydligen... Trodde jag inte.. Tor e snorig var tredje vecka, nu på hösten..
Men av alla sjukdomar hon från smittnåntingnämnden nämnde (höhö) så skakade vi mest på huvudet..
De frågar ut barnen om vad de heter och vad deras mamma och pappa heter. Alla barnen svarar något.. Men så kommer vi till klippet med en grön springande rygg, och en fröken som flåsar barnet i nacken.. Tor skrattar. Tittar bakåt när han får frågorna. Men han tänker inte stanna. Och han tänker inte titta in i kameran.
De hade samma problem när de skulle ha honom att fota med deras kamera.
Jättefina bilder hade barnen tagit!
De fick fram en bild, utav 13, där inget annat barn var med, eller mina ben..
Jag fick hjälpa dem att motivera honom.
Det går inte få honom till något han inte vill. Det känns skönt!
För jag vet att om det är nödvändigt, så går det. Men det klarar inte vem som helst.
Han behövde verkligen klippas, vi har frågat och försökt muta i flera månader.. Men idag gick det! Jag kunde själv. Mina glitterlim fick han måla med sålänge som jag fick klippa.
Skulle här lagt in bilder på Tors foto, och klippresultatet, men hittar inte minneskortsläsaren..
Får göra det imon alltså
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar