tisdag, december 30

Pluttbyxor och pappatankar


Planen var att jag kulle sy ett par byxor till mig.. Men det är jag verkligen kass på- märkte jag ännu en gång.
Så jag gjorde ett par pluttbyxor till av dem istället.
Benmuddar är verkligen jättepilligt! Speciellt när jag nästan enbart syr i minsta storleken med..
Tänkte en del på pappa när jag sydde dem. Just för revärerna.. Honnör.. Han vet ju om att jag är gravid. Har han glömt det sen Frida var där och pratade så lär hans fru nog påmint honom sen hon såg mig på julmarknaden..
Vad jag funderade på var om jag skulle inkludera honom i mailinglistan eller inte. Jag vill ju inte ha någon kontakt, men någon rätt att se sitt barnbarn borde han väl ha..? Fast han har ju så många ändå, han lär ju inte komma ihåg min bebis mer än någon annan. Men har han fortfarande inte rätt att se? Han är ju inte farlig direkt. Det är bara att jag inte ser honom som en pappa alls. Han är nog en fin människa annars? Det behöver jag inte bestämma nu i vilket fall. Och är det inte första bilden som skickas har jag ju några år till på mig, får man hoppas.
Den där första bilden säger för övrigt ingenting!! Jag vet bara hur lillkusinen såg ut.. Först nu, mer än en månad senare börjar han få ansiktsdrag. Först var han ett troll som drog in överläppen. Nu ser han ut som en människa.
Jag vill ha den första bebistiden överstökad. Den ser jag inte direkt fram emot, men fasar inte för den heller. Men det känns som att man bara får med sig ett paket man ska hålla rent och mata. Inget man kan samspela med alls.. Men det går ju fort. Jag vet det.
Kan bara sova på rygg numera. Jag somnar till och med på rygg!!
Det ska bli så skönt att sova på mage och sidan igen. Det längtar jag efter :D
Drömde inatt att jag och ett arbetslag hade med massa ungar till badhuset. När vi skulle gå ut till bussarna stod det tre negrer där och spottade på barnen. Jag ångade fram och viftade med något i ansiktet på dem så de höll sig undan lite medan barnen åkte med olika assistansbussar hem..

5 kommentarer:

Anonym sa...

Negrer?

Sherlock sa...

Ja, eller om de var mulatter- jag vet inte. Jag frågade inte. Väldigt smala alla 3, men med stora dunjackor på sig.. Och den jag viftade på hade en cigg i munnen..

Ifall du ville ha mitt drömsignalement på dem.. De kanske står kvar utanför badhuset, vem vet? ;)

Anonym sa...

Det var faktiskt mamma som berättade för morfar.. Han frågade bara mig om det var sånt.. så bekräftade bara..

Hur som haver, tack för julklappen :)

Sherlock sa...

Skrev inte att du sagt det.. Du sa att han visste, och att ni hade pratat om det.. Det gör inget att han vet. Hade inte hon sagt det, eller ni pratat om det så skulle ju frugan berättat för honom efter att hon sett mig på julmässan.. ;) Men man vet inte hur mycket han vill komma ihåg eller glömma bort..
Jag tackar och bockar ödmjukast för julklappen!! :D Men vad mögel säger när jag installerar sims på nyformaterade datorn igen återstår att se :P Kanske ska vänta tills jag gjort alla tentor- så blir det ju en belöning för mig, det kan han ju inte neka mig..? :P

Anonym sa...

Älskade syrran! Nu har jag äntligen hittat hit. Ska bli kul att läsa alla dina funderingar som jag vet Åsa uppskattar såå. Vad gäller pappa så är han glad för din skull, saknar er mycket och vet inte varför ni inte har kontakt längre efter vad han säger. Sedan är det ju så att han aldrig har haft lätt att ta kontakt. Han tänker, känner och längtar, tror jag, men av någon anledning så kommer han aldrig längre än så. Vad Freud skulle ha för ord för det kan vi bara sia om.
Grattis till avslutningen av studierna som du ju lyckades med som planerat. Njut nu av de sista dagarna när du bara behöver tänka på dig själv (och ev mögel). Sov mycket! Älskar dig lillsyrran, kan inte fatta att du ska bli mamma, det var ju inte länge sedan du föddes! Å andra sidan var jag inte äldre än du när jag fick Frida.
Räkna med besök så snart mitt syskonbarn är fött. Mostrar måste få vara med!!!
Kramis
Syrranne